
För att öppna ordlistan, klicka på knappen ovan. Förklaringar om hur ordlistan används finns under "Hjälpsidor".
“La Vortaro”Pilger: “BER”Bick: “Esperanto-dansk”
Hjälp: * ?
I den här lektionen lär du dig de grundläggande ändelserna o (för substantiv), a (för adjektiv) och j (för att ange plural). Dessutom får du att stifta bekantskap med rötterna grand, dom och infan.
I den här lektionen lär du dig det viktiga prefixet mal och stiftar bekantskap med rötterna aŭt och bel.
Suffixen et (förminskar/försvagar betydelsen) och eg (förstorar/förstärker betydelsen) är lätta och bra att kunna. I den här lektionen lär du dig att använda dem.
I den här lektionen lär du dig det personliga pronomenet mi (= jag) och verbändelsen as, som anger nutid (presens). Dessutom får du att stifta bekantskap med de viktiga rötterna est och hom.
Det lilla ordet ne (= inte, nej) är mycket väsentligt, och därför är det viktigt att man lär sig hur det ska användas. Lägg märke till att man i esperanto sätter ne framför det negerade ordet, t.ex.: "Mi ne ridas." (= Jag skrattar inte.)
kaj (= och) är ett mycket vanligt litet ord. Det personliga pronomenet vi (=du, ni) är också ett mycket vanligt ord. Observera att vi används både i singular och plural (därför har vi placerat det i mittkolumnen i gruppen pronomen).
Affixen ge och in används när man vill ange kön. I den här lektionen lär du dig hur du ska använda dem samt rötterna afabl och patr.
I den här lektionen lär du dig att använa suffixet ul, som anger att det handlar om en människa, samt roten jun. Det är möjligt att kombinera dessa element till exempelvis ”junulo” (= yngling).
Man använder i-ändelsen för att ange grundformen av verbet (infinitiv), t.ex. manĝi (= (att) äta). Denna form används också efter ett hjälpverb som t.ex. vol (= vilja): ”Mi volas manĝi." (= Jag vill äta.) - Detta lär du dig i den här lektionen.
Man använder la som bestämd artikel. M.a.o., la används när man talar om någonting känt, uppenbart eller redan nämnt. I den här lektionen får du också göra bekantskap med prepositionen en (= i) samt rötterna urb och mult.
I den här lektionen lär du dig hur du ska använda n-ändelsen för att uttrycka direkt objekt (ackusativobjekt). Detta är mycket viktigt. Gör gärna lektionen flera gånger tills du ordentligt förstår hur det fungerar. (Du kan också läsa en förklaring i den kortfattade grammatiken.)
I den här lektionen lär du dig att använda de personliga pronomina ŝi (= hon) och li (= han) samt rötterna am och bon.
Det är ganska lätt att räkna på esperanto, tack vare det regelbundna räkneordssystemet. I den här lektionen lär du dig detta.
I den här lektionen lär du dig hur man skriver stora tal på esperanto. Observera att man bara skriver ihop tiotal (t.ex. kvindek - 50) och hundratal (t.ex. tricent - 300), men inte tusental (t.ex. ok mil - 8000).
Antagligen vet du redan att man använder as för att ange nutid (presens) hos verb. På samma sätt använder man is för att ange förfluten tid (preteritum) och os för att ange framtid (futurum) hos verb. Nu får du lära dig detta.
De vanliga prepositionerna al (= till, åt, för) och el (= ur, ut från) behandlas i den här lektionen.
I den här lektionen lär du dig hur man bildar adverb med ändelsen e och hur man använder suffixet ebl. (Om du inte är säker på vad ett adverb är, placera då muspekaren på ”Vanliga småord och adverb” och läs den förklaring som där visas.)
I den här lektionen får du att stifta bekantskap med två mycket vanliga små ord ur den s.k. korrelativtabellen, nämligen kio (= vad, som) och tio (= det där). Observera att man sätter samman korrelativa ord av förleder (t.ex. ki- och ti-) och efterleder (t.ex. -o).
I den här lektionen lär du dig ytterligare två personliga pronomina, nämligen ni (= vi) och ili (= de). Dessutom får du stifta bekantskap med den viktiga prepositionen pri (= om, beträffande) samt rötterna pens och oft.
I den här lektionen lär du dig hur man bildar ordningstal. När man skriver ett ordningstal som är större än ”deka” (= tionde), använder man vanligen bindestreck. T.ex.: ”dek-tria” (= trettonde).
Verbändelsen u används när man vill uppmana någon till något (volitiv/imperativ), t.ex.: ”Manĝu!” (= Ät!) I den här lektionen lär du dig också att använda orden mem (= själv) och ankaŭ (= också) samt roten dir.
I den här lektionen lär du dig det korrelativa ordet kiel (= hur, såsom) och roten fart.
I den här lektionen lär du dig verbändelsen us, som används för att skapa ett hypotetiskt modus (konditionalis). Man använder ofta us i kombination med det lilla ordet se (= om).
För att skapa en fråga med ja/nej-svar använder man det lilla ordet ĉu. Detta lär du dig i den här lektionen. Du kommer också att göra bekantskap med pronomenet ĝi (= den, det) och ordet jes (= ja).
I den här lektionen gör du bekantskap med de korrelativa ord som slutar på -u. Bli inte ledsen om du inte kommer ihåg allihop med detsamma, vanligen behöver man mycket tid för att lära sig de korrelativa orden utantill.
I den här lektionen lär du dig att använda prepositionerna kun (= med, tillsammans med) och per (= med, genom) samt rötterna vojaĝ och labor.
I den här lektionen behandlar vi prefixen re och ek och även småorden tuj (= genast) och baldaŭ (= snart).
I den här lektionen träffar du på ytterligare tre korrelativa ord: kia (= hurdan), kie (= var) och tie (= där). Dessutom lär du dig att använda tre (= mycket), ali och interes.
I den här lektionen behandlar vi komparationsorden plej (= mest), pli (=mer) och ol (= än). Vi använder också roten ŝat, som är mycket bra att kunna.
Här kommer ännu fler korrelativa ord: kiam (= när) och kiom (= hur mycket). Du lär dig dessutom att använda prepositionen da i kombination med kiom. Nya rötter är okaz och problem.
I den här lektionen lär du dig de viktiga, men inte helt lätta, pronomina oni (= man) och si (= sig). Dessutom får du göra bekantskap med ordet mem (= själv) samt rötterna demand och parol.
Prepositionen de används på många sätt, detta lär du dig i den här lektionen. Dessutom får du göra bekantskap med ordet nun (= nu) och roten temp.
I den här lektionen lär du dig att använda suffixet em och prepositionen pro (= på grund av).
Orden kial (= varför) och ĉar (= därför att) är nästan som ett par; för att svara på en ”varför”-fråga använder man ofta ett ”därför-att”-svar. Dessa nyttiga ord lär du dig i den här lektionen.
I den här lektionen lär du dig att använda orden ĉi och dum (= under loppet av).
Suffixen ig och iĝ är mycket viktiga, men inte helt lätta. I den här lektionen ser du hur det går att använda ig och iĝ. (Om du efteråt vill fördjupa ditt vetande, kan du gå till den lilla kursen Verbumado.)
Det lilla ordet ke (= att) betyder egentligen ingenting speciellt, men det indikerar början på en bisats som inte har någon annan inledning. I den här lektionen sysslar vi bl.a. med ke.
I den här lektionen lär du dig bl.a. att använda suffixen ind och end.
I den här lektionen ser du hur man använder de passiva participen.
I den här lektionen ser du hur man använder de aktiva participen.