I den här kursen är de presenterade språkelementen indelade i grupper. Nedan finns teoretiska och lite torra förklaringar till dessa grupper. Läs förklaringarna om du vill, men det är inte absolut nödvändigt för att du ska kunna genomföra kursen.

Räkneord

Räkneord bildas genom sammansättning av grundtalen. Tiotal och hundratal sätts samman till ett enda ord. Allt annat, även tusental, ska uttalas och skrivas som skilda ord. De vanliga räkneorden böjs inte. Ordningstal bildas med ändelsen -a. De böjs som adjektiv. - Läs mer

Korrelativa ord

Frågeord och tillhörande svarsord är ordnade i ett särskilt system, den s.k. korrelativtabellen. Den består av fem förleder och nio efterleder, kombinerbara på olika sätt. "Ki"-orden används också som relativa (bakåtsyftande) ord. - Läs mer

Particip

Particip är ord, som återger en handling som en egenskap eller ett tillstånd: skribanta (= skrivande), batita (= slagen), fermita (= stängd) osv. I esperanto finns 6 olika particip. - Läs mer

Pronomen

Pronomen är orden: mi (= jag), vi (= du, ni), ŝi (= hon), li (= han), ni (= vi), ili (= de), oni (= man), si (= sig). - Läs mer

Vanliga småord och adverb

Adverb är ord som anger sätt, plats, tid eller kvantitet. Adverb beskriver verb, adjektiv, adverb eller en hel mening. Här är några av de vanligaste adverben i esperanto. (Det är också möjligt att bilda adverb av andra ord genom att använda ändelsen -e.) - Läs mer

Prepositioner

En preposition är ett litet ord som anger rollen i satsen för efterföljande ord eller ordgrupp. - Läs mer

Affix (prefix och suffix)

Prefix sätter man framför ord för att bilda nya ord. Suffix sätter man efter ord för att bilda nya ord. - Läs mer

Ändelser

Ändelser sätter man efter en rot, en sammansättning eller ett småord, för att bilda ett nytt ord, eller för att ändra betydelsen av ett ord. O, A, E, I, AS, IS, OS, US och U är ordklassändelser. J är pluraländelse. N är ackusativändelse.

Vanliga ordrötter

Några av de vanligaste rötterna i esperanto.