* Stöd lernu!
lernu! fungerar tack vare ditt stöd.

Logga in

Kom ihåg mig

ORDLISTAN VORTARO*

För att öppna ordlistan, klicka på knappen ovan. Förklaringar om hur ordlistan används finns under "Hjälpsidor".

>“La Vortaro”Pilger: “BER”Bick: “Esperanto-dansk”>

Hjälp: * ?

CHATTEN TUJMESAĜILO*

Med chatten kan du prata med andra lernu!-användare. För att starta chatten, tryck på en av knapparna ovan. Mer information finns under "Hjälpsidor".

Regler * *


Bildoj kaj demandoj

I slutet på varje del av kursen finns en kommentar om något viktigt som är värt att lägga på minnet. Här nere kan du läsa alla kommentarer.

Parto 1

  • Alla substantiv, t.ex. "homo" (=människa) och "pomo" (=äpple), slutar på -o.
  • Ändelsen -in- anger kvinnligt kön. T.ex. "viro" (=man) - "virino" (=kvinna).
  • Orden "viro" och "virino" anger ingen speciell ålder.
  • Orden "kio" (=vad) och "tio" (=det där) används när det handlar om en obestämd sak.

Parto 2

  • Orden "kiu" (=vem) och "tiu" (=den där) används när det handlar om en individ (eller en bestämd sak).

Parto 3

  • Ingen kommentar.

Parto 4

  • Ingen kommentar.

Parto 5

  • För att ange att det handlar om flera saker (plural) använder man ändelsen -j. T.ex. "homoj" (=människor).

Parto 6

  • Ingen kommentar.

Parto 7

  • Nu har du sett alla personliga pronomina: mi (=jag), vi (=du), li (=han), ŝi (=hon), ĝi (=den/det), ni (=vi), vi (=ni), ili (=de).

Parto 8

  • Eftersom "ili" handlar om flera måste man använda "kiuj" (=vilka) för att fråga om "ili".
  • Glöm inte att "kiuj" används om personer (och bestämda saker) och att "kio" används om en obestämd sak eller flera obestämda saker. (Man kan INTE säga "kioj".)

Parto 9

  • Suffixet -ist- anger bl.a. yrke, t.ex. "instrui" (=undervisa) - "instruisto" (=lärare). (De andra sätt som -ist- används på behandlas i del 33.)

Parto 10

  • Hittills har du sett tre ord som börjar med "ki-": kio (=vad), kiu (=vem) och kie (=var). Totalt finns det 10 sådana ord, och vi kommer att behandla dem alla i den här kursen.

Parto 11

  • Det lilla ordet "ĉu" används framför allt för att forma frågor vars svar börjar med "jes" (=ja) eller "ne" (=nej). T.ex. från meningen "Ŝi estas Ana." (=Hon är Ana.) kan man skapa frågan "Ĉu ŝi estas Ana?" (=Är hon Ana?).

Parto 12

  • Istället för "Mi estas Ana" kan man säga "Mia nomo estas Ana" (=Mitt namn är Ana), om man vill. (Det finns också andra sätt att uttrycka det, men i den här kursen använder vi bara "Mi estas ...".)

Parto 13

  • Ändelsen -n anger bl.a. objekt.
  • För att kunna använda -n korrekt måste man förstå vad som är subjekt och objekt. Om du känner dig osäker på det rekommenderar vi att du läser om Objekt i grammatiköversikten.

Parto 14

  • När objektet i meningen står i plural använder man ändelsen -jn. T.ex. "Ana fotas virojn." (=Ana fotograferar män.).

Parto 15

  • Ordet "estas" (=är) används framför allt för att foga en beskrivning till subjektet. Därför använder man inte ändelsen -n i meningar som t.ex: "Ŝi estas programisto." (=Hon är programmerare.).

Parto 16

  • Adjektiv (d.v.s. ord som beskriver substantiv) slutar på -a.
  • När en fråga börjar med "kia" (=hurdan) innehåller svaret ett adjektiv (ett ord som slutar på -a).

Parto 17

  • Ingen kommentar.

Parto 18

  • Ingen kommentar.

Parto 19

  • Verbändelsen -is anger förfluten tid. T.ex. "Ana fotis pomon." (=Ana fotograferade ett äpple.).
  • Verbändelsen -as anger nutid. T.ex. "Ana fotas pomon." (=Ana fotograferar ett äpple.).

Parto 20

  • Verbändelsen -os anger framtid. T.ex. "Ana fotos pomon." (=Ana kommer att fotografera ett äpple.).

Parto 21

  • Som svar på en fråga som börjar med "kiel?" (=hur?) använder man ofta ett adverb. (Ett adverb är ett ord som beskriver ett verb, ett adjektiv eller ett annat adverb.) Man kan skapa adverb med ändelsen -e.

Parto 22

  • Som svar på "kiam?" (=när?) använder man ofta ett tidsadverb. (Ett adverb är ett ord som beskriver ett verb, ett adjektiv eller ett annat adverb.) Man kan skapa adverb med ändelsen -e.

Parto 23

  • Som svar på "kie?" (=var?) använder man en preposition med substantiv eller ett adverb. Exempel på prepositioner: "sur" (=på), "sub" (=under) och "en" (=i).

Parto 24

  • Du har redan sett att -n kan användas för att ange objekt ("Ana fotas knabon."). -n används också för att ange riktning. T.ex. "kie" (=var) - "kien" (=vart).
  • Efter prepositioner som anger en plats, kan man använda -n för att uttrycka rörelse till den platsen. T.ex. "Mi iras en la ĉambro." (=Jag går i rummet.) - "Mi iras en la ĉambron." (=Jag går in i rummet.).

Parto 25

  • Ägande uttrycks med de, t.ex. "La hundo estas de Fang." (=Hunden är Fangs.).

Parto 26

  • Ingen kommentar.

Parto 27

  • Tiotal och hundratal sätts ihop till ett ord: "dudek" (20), "tridek" (30), "ducent" (200), "okcent" (800). Alla andra tal uttalas och skrivs som separata ord, även tusental: "dek unu" (11), "dek du" (12), "du mil" (2000).

Parto 28

  • Man använder ändelsen -n även för att uttrycka mått. T.ex. "La pilko kostas ok stelojn." (=Bollen kostar åtta stjärnor.).
  • "Stelo" (stjärna) är namn på en valuta.

Parto 29

  • Ingen kommentar.

Parto 30

  • Ändelsen -i används för verb i grundform, infinitiv. T.ex. "studi" (=studera), "instrui" (=undervisa)
  • Sammansatta verbkonstruktioner (...as + ...i) består av ett huvudverb och ett annat verb med samma subjekt, som alltid står i grundform. T.ex. "Ana ŝatas studi." (= Ana tycker om att studera.)

Parto 31

  • Suffixet -em- indikerar böjning för något eller omtyckande.
  • Glöm inte att när frågan innehåller "kia" innehåller svaret ett ord som slutar på -a. T.ex: - "Kia persono estas sxi?" (= Hurdan person är hon?) - "Sxi estas bonkora persono." (= Hon är en godhjärtad person.)

Parto 32

  • Suffixet -ul- anger en människa med den egenskap som roten beskriver. T.ex. "juna" (=ung) - "junulo" (=yngling)

Parto 33

  • Suffixet -ist- anger yrke ("fotisto") eller ideologi ("komunisto") eller hobby ("esperantisto").

Parto 34

  • Suffixet -et- indikerar förminskning eller försvagning.

Parto 35

  • Suffixet -eg- indikerar förstorning eller förstärkning.

Parto 36

  • Suffixet -ig- ger betydelsen orsaka att någon/något gör något, att något skall hända och liknande. Till exempel: "la viro falas" (= mannen faller) - "la viro faligas arbon" (= mannen fäller ett träd), "la virino kuras" (= kvinnan springer) - "la virino kurigas la ĉevalon" (= kvinnan får hästen att springa).
  • Ett verb med -ig- har alltid ett objekt (-n), men det behöver inte alltid vara skrivet/uttalat.

Parto 37

  • Suffixet -il- indikerar instrument, redskap eller hjälpmedel.

Parto 38

  • Suffixet -iĝ- anger en förändring i tillstånd eller att något utsätts för en handling. T.ex. "helas" (=blir ljust) och "lavas" (=tvättas, blir tvättat).
  • Ett verb med -iĝ- har aldrig objekt.

Parto 39

  • Prefixet ek- anger att något påbörjas.

Parto 40

  • Prefixet ge- anger att det handlar om båda könen tillsammans.

Parto 41

  • "Kioma horo estas?" betyder ordagrant: Hur mycken timma är det?

Parto 42

  • Verbändelsen -u anger uppmaning.

Parto 43

  • Verbändelsen -us anger villkorlig form.

Parto 44

  • Till "Kial?" (=Varför?) kan man svara med "Ĉar..." (=eftersom).

Parto 45

  • Ingen kommentar.

Parto 46

  • Ingen kommentar.

Parto 47

  • Ingen kommentar.

Parto 48

  • Ingen kommentar.

Parto 49

  • Ingen kommentar.

Parto 50

  • Ingen kommentar.